21 augusti 2010
Veckan som gått har jag börjat med mitt volontärarbetande. Jag jobbar som lärarassistent på No. 7230, Flores de Villa-skolan i Lima. Min klass är 1B, med knappt 20 elever. I området är det fattigt, och väldigt mycket sociala problem. Mina barn är glada, men väldigt aggressiva mot varandra. Somliga kan inte läsa eller knappt skriva. Det märks att man är uppskattad, redan första dagen kom flera elever fram till mig på skolgården och bara kramade mej (eller min ben då, de är inte så stora...)
Tisdag kväll var vi i volontärgänget på en dansföreställning med klassiska peruanska danser. Det var riktig orkester som spelade och en grupp på 12 st riktigt duktiga dansare. Som mellanakt var en grupp som spelade och dansade musik från området vid Titicacasjön. Kläderna byttes mellan varje dans, och var emellanåt klassiska, kostym resp. långklänning, och andra mer folkdräktiga. Grymt fina var de allihopa. Jag fann det intressant att i nästan alla danser ingick viftande med näsduk som ett centralt inslag!.
Brisas del Titicaca - La Marinera Norteña
På måndagen var jag bara på skolan nån halvtimme, för att se stället, träffa rektorn, läraren och klassen. Roger från Intej hjälpte mej med mina bussar och satte mig in i skolans och elevernas situation. Redan på onsdagen, min andra riktiga dag, blev jag lämnad själv med klassen i två timmar, eftersom min lärare inte dök upp. Det hela urartade ganska snabbt, och barnen var ungefär överallt i klassrummet. På bänkar och klättrandes i taket, skrikande och bråkandes. Var väldigt svårt att få gjort något produktivt alls, då jag inte visste speciellt mycket om vad de skulle göra, allt material var inlåst, samt kanske främst att mitt språk inte är riktigt i form än. När profesor Santos kom blev det väl lite bättre disciplin på galningarna...
Min klass!
Torsdagen blev en klart bättre dag. Jag konstaterade att Jhon i min klass inte kunde läsa, vi satt en bra stund tillsammans, och det kändes som att han kunde lite bättre efteråt! Dessutom konstaterade jag att jag kan de flesta namnen i klassen. Efter skolan blev det snabbt hem och äta, för sedan var det dags för min första spanskalektion! Min lärare Patricia verkar väldigt bra, och jag fick upp självförtroendet i min spanska en bit =) På kvällen blev det karaoke med Shelley och Andrew som främsta sångare! Mycket trevligt!
Andrew, Teresa, Lisa, Fatou, Shelley och jag har precis kollat på solnedgången i Barranco
Äntligen fredag och två dagars ledigt! Det tjuter bra i öronen när man kommer hem efter allt skrikande. Man blir gott trött av att jobba på skolan och det känns mer som att jag är ordningsvakt är lärare. Barnen tar varje chans de får att komma undan sitt arbete. Men jag har iallafall börjat se vilka som faktiskt är kissenödiga och vilka som bara vill ut och leka... Profesofa, puedo ir al baño? Vissa barn har nämligen en liten glimt i ögat när de frågar. Vid jakande svar tjuter de till av glädje, och då vet man att man inte borde sagt ja :p
Anticucho!
För att fira helgen, och att det var Teresas sista dag i Peru gick vi ut och åt Anticucho, kohjärta. Tanken var att vi skulle ha sangría till, men det visade sig att damen som hade restaurangen gått och blivit god katolik, så inget alkoholhaltigt fanns. Menyn innehöll ett tiotal bibelcitat... Men även om det låter himla läskigt är hjärta väldigt gott. De har massa kryddor och resultatet blir som ungefär som biff. Häromdagen gjorde Gloria en komage-rätt, den var inte lika god, det första i Peru jag inte gillat.
Imorn ska jag och Fatou till Lima downtown! Kram <3
