Flyget till Istanbul gick snabbare än jag väntat mig, 3 timmar. Planen
var nu att hitta en skapligt nyårsbubbel, men det var väldigt utplockat, och inte fanns det särskilt
mycket från början, attans! Tax-free-området var ändå väldigt stort, så det var
inga problem att fördriva tiden. Jag kan absolut rekommendera Turkish
Airlines, god mat och bra service på båda flygen.
Mellanlandning i Istanbul
Framme i Kairo hade klockan hunnit bli halv tre på natten när vi landade, snabbt flyg, men det tog säkert en kvart att komma in till gaten efter själva landningen. Kairo är visst en stor flygplats. Väl av planet gick allt smidigt, visum, bagage och chaufför. Resebyråns representant Zacharia kom i blank kostym och var mycket hjälpsam (också med att fixa ovan nämnda bubbel!). På stans tomma gator pekade han ut sevärdheter längs vägen och berättade dess historia. Kairo står på schemat de sista dagarna, så då får vi se allt spännande i dagsljus.
Mitt orörda vardagsrum
Framme på hotellet i Giza hade jag inte mycket glädje av min tvårumssvit, men kingsize-sängen var då inte dum att krypa ner i, klockan var nu 04:45. Kvart i sex, en timme senare, ringde hotellpersonalen och väckte mig. Dags för lite frukost innan Zacharia och chauffören kom för att hämta mig igen! Igenom halva Kairo igen, och utanför hotellet kunde man nu faktiskt ana Cheops och Chefrens pyramider genom smogen! Ska bli riktigt tufft att se dem på nära håll sedan...
Solen går upp
Även med bussen fick jag en tur genom Kairo. Spontant känns det som en rätt smutsig stad, med smogen och mycket skräp på gatorna och övergivna tomter. Men det finns ju många fina byggnader också, museer, kyrkor och moskéer. Men det är förståeligt att en del sätter pyjamasar på sina bilar. Troligtvis är det gamla lakan som blivit omsydda, de flesta bilarna har randiga skydd, och ett gäng blommiga har jag också sett!
Pyjamas
Bussen gick till Hurghada, där vi var framme 6 timmar senare. Efter vi lämnat Kairo var det inte mycket att titta på, mest öken. Vägen var bra och det gick undan. Jag fann det intressant att det var så mycket varningsskyltar. Så fort det kom minsta backe, pyttepytte uppför var det en varningsskylt och än värre försiktighet om vägen svängde minsta, alltså att man behövde göra en lite korrigering med ratten, först en förvarning och sen ett tiotal pilskyltar i själva "kurvan". Väldigt likt den skyltning som finns i Sverige, men i början förstod man inte var den där branta backen var...
Framme i Hurghada kom en taxi och hämtade mig på busshållplatsen och körde mig till dykfirmans kontor. Där fick vi vänta ett par timmar på att en dykare skulle få prova ut ny utrustning. Hans egen hade flygbolaget slarvat bort! Det hade varit väldigt jobbigt för mig om mitt bagage hade blivit försenat, men han tog det hela med ro. Till slut kunde vi i alla fall hoppa in i minibussen och ta oss de sista tre timmarna till Port Ghalib där dykbåten låg. Kanske hade det varit smidigare att flyga direkt ner till Marsa Alam...
Efter inskrivning, uppackning, god middag ombord blir det nu läggdags. När jag vaknar hoppas jag verkligen att Nicole har kommit fram! I morgon blir det dykning också... :-D
M/Y Galaxy
