Antigua

Från härliga Livingston blev det alltså båt längs floden Río Dulce till staden med samma namn. Floden går genom djungeln, det är en väldigt vacker tur med de fullkomligt täckta branterna, och pelikaner längs vägen. I Río Dulce hoppade jag på en minibuss direkt till Antigua. Vi var tre tjejer som enda passagerare, så vi kunde stanna längs vägen som vi ville. Så vi stannade för ananas! (Och senare för lunch också) En mindre ananas direkt från farmen gick på ~4:50, skalad och i fina bitar. Kan man faktiskt kosta på sig!

Så på kvällen kom vi fram till den gamla huvudstaden Antigua Guatemala. Tack till Hanna för en guidad tur till Antiguas 20 bästa barer och nattklubbar! Eftersom det var mörkt, och en helt annan stad på natten fick det sedan bli en till tur, i dagsljus! Antigua är en kolonialstad med kullerstensgator och häftiga vulkaner runt om. Många fina byggnader som rasat vid jordbävningar står fortfarande kvar och utgör en del av stadens speciella stil.

Vid kyrkan Nuestra Señora de la Merced (som har klarat sig från jordbävningar än så länge) finns en mysig liten park. Där var det fullt med små stånd som sålde mat, så här åt jag min frukost. Eftersom påsktiden närmar sig var det procession idag, fullt med folk och det går inte att komma över gatan! Först kom romare med trummor och trumpeter, sedan apostlar, ett par mindre plattformar med Jesus och Maria, rökelse, och sedan denna:

Det är lätt 50 man som bär! Och de bär inte mer än ett kvarter, sen är set dags för nästa gäng, så det blir lite som en stafett. Framför går en som håller takten, och en som ser till att nästa team är redo så att bytet går så smidigt som möjligt. Jag gillar gubben i förgrunden, han lyfter upp lågt hängande elledningar, så att inte Jesus ska fastna med sitt kors! Nästan alla män har de lila munkkåporna på sig, och allt känns väldigt påkostat. Kabellyftargaffeln är förgylld med en liten fransprydd banderoll! Och detta spektakel mjukstartar de nu och kör varje söndag fram till påskveckan, då det hela uratar i konstanta processioner! Skönt att vi slipper detta får jag säga! Det är ju tufft att titta på, men att hålla på först sju söndagar och sedan i sju dagar till känns lite överdrivet! Imorgon åker jag vidare mot Lago de Atitlán.

Livingston

Caye Caulker är verkligen en paradisö! Gott att varit här ett par dagar och bara ta det lugnt! Men nu är det dags att dra vidare! Båten tillbaka till Belize City, sen en buss till Punta Gorda i södra Belize. Spendera natten där och på morgonen lämna landet med båt, mot Livingston!

 

Livingston ligger således på den guatemaltekiska karibkusten, och man kan bara nå stället med båt. Livingston har liksom Belize många karibiska inslag. I staden lever Mayaättlingar och Garífunas sida vid sida.Garífuna är ättlingar till slavar som togs från Afrika, och sedan har blivit runtflyttade på de karibiska öarna och centralamerika. De har egen kultur och eget språk, även om många även talar både spanska och engelska.

Mitt hotell är inspirerat av marockanska slott, och har vissa likheter med Alhambra. Tinnar, torn, stenmönster i gångarna och mycket kakel. Och en trevlig trädgård. Hur som helst är det väldigt mysigt, och mitt rum kostar 30 kr/natt! Då får man sällskap (inte i rummet!) av hönor, sköldpaddor och läskiga kalkoner! Grisarna skrek ordentligt emellanåt, men det måste ha varit hos grannen, för de såg jag aldrig.

Livingston är en livfull by, det är en helt annan stämning, jämfört med tex Belize City eller Punta Gorda. Det känns som att i Livingston har alla fullt upp med sitt, de har livliga diskussioner, handlar på marknaden, men är trevliga och hälsar på en. I Belize var det mer att de bara satt och stirrade på en, för att se vad man gjorde, om de kunde sälja något. Det är i alla fall min uppfattning.

 Dave visar hur man river kokos

På kvällen hamnade jag på en kurs i Garífunamatlagning, och eftersom jag gillar att laga mat var detta toppen! Vi lagade Tapado, en fisksoppa med banan och kokos som bas. Supergott, även om det var rätt så primitivt kök, (eller kanske därför?) Efteråt gick vi vidare ut och tog ett par öl och njöt av musiken. Imorgon blir det mera båt, längs floden till Río Dulce, och vidare till Antigua.

Caye Caulker

 

Började tisdagen med en underbar soluppgång, och sen bussen till Belize. Resan gick rätt så bra och gränspasseringen fint. Framme i Belize City (som inte är huvudstaden, vilket jag trodde) blev det direkt taxibåten, i knappt en timme, till ön Caye Caulker.

Belize är väldigt annorlunda, jämfört med resten av Centralamerika. De pratar engelska och  befolkningen är väldigt blandad, praktiskt taget hela världen här! Stämningen är mer av den karibiska, och Bob Marley spelas överallt.

Fiskburgare och Belikin

Idag, onsdag, har jag varit ute och dykt! Jag är äntligen färdig Open Water Diver! Öronen var skit idag med, jag får lägga lika mycket tid på upp- och nedstigning, som på själva dykningen. Dessvärre kunde jag inte ta med kameran ner, men riktigt tufft var det kan jag lova! Kristallklart vatten, fiskar i olika storlekar, blåa, och gula som akvariefiskar, och fullt av dem! Tre humrar, en nurse shark, skitstor! Gott över 2 meter! Andra dyket träffade vi till och med en sköldpadda! Så bortsett från min tryckutjämning var det helt fantastiskt!
Hoppas på mer dykning, men det får nog vänta till Honduras. Jag blir kvar här i Belize någon dag till, sen blir det tillbaka till Guatemala.

Tikal

Idag blev det till att gå upp ännu tidigare. 04:30 gick bussen mot Tikal, 1½ timmes bussresa från Flores. Men vägen var bättre idag, så det var faktiskt uthärdlig. Vid 06 öppnade nationalparken och strax därefter var vi framme och kunde äta lite frukost innan turen. Vi började med att se en miniatyr av området, för att få en uppfattning av storleken och vad vi hade framför oss. I stort är Tikal likt Palenque, Mayaruiner mitt i djungeln, och det mesta fortfarande övertäckt. 

Efter introduktionen gick vi förbi en damm nära ingången, och guiden lurade upp en liten krokodil. 

Överallt sprang dessa små kompisar omkring.

På vägen in i mot templen stannade vi till vid ett heligt träd. Rötterna och grenarna växer i tydliga vädersträck. Mayafolket samlas kring det stora trädet vid midsommar, midvinter, höst- och vårdagjämning för viktiga ceremonier. 

 

Ceiba

Vi kom snart fram till vårt första tempel, och fick bestiga det! Det var det ena i att tempelpar från 700-talet. Maya bytte härskare var tjugonde år, och då skulle ett nytt tempelpar byggas. Så bara i det centrala området finns 4000 byggnader. Det templet vi besteg hade sin tvilling fortfarande övertäckt av djungeln, men mycket altarstenarna på torget mellan hade restaurerats. Från toppen kunde man däremot se andra tempeltoppar.

Genom djungeln gick vi vidare till Templo IV, den högsta byggnaden, som ska ha varit med i Star Wars. Utsikten därifrån var fantastisk, och man kunde se flera toppar också från detta tempel. Genom att gå upp så tidigt kunde vi bestiga Templo IV innan både den värsta solen och de värsta turistmassorna hunnit komma.

Star Wars-vyn

Det tar hundra år för vegetationen att återta ett tempel, Så de som restaurerats tidigt och inte röjts sedan dess hade skog, och de som var ett par år gröna av mossa. Detta är ett outgrävt tempel, ganska likt en myrstack!

På Gran Plaza hade en grupp mayaättlingar samlats för en rit. De tände en rejäl brasa, och sprang runt omkring den. Jag vet inte riktigt vad det skulle vara bra för, men det var verkligen häftigt att få se. Pyramiden på bilden har fått stängas för turister eftersom två fallit så illa att de dött. Och det är lätt att förstå det, ser man inte till att äta och dricka ordentligt, eller är i solen för länge är det lätt att tappa koncentrationen, och både brant och högt är det!

På eftermiddagen blev det bussen tillbaka och jag tvättade lite kläder. På taket fanns en liten tvättho som jag fick låna, och en än mer fantastisk utsikt än den på min balkong två våningar ner. Utsikten jag njöt av med en Gallo.

På kvällen gick jag vidare till ett hostel där många jag träffat idag bodde, superhäftigt ställe! Som en egen djungel, med hammockar, och tuffa lampor som gav perfekt ljus. Bakom den första baren går man genom vindlande korridorer till nästa bar, och uppför en liten trappa, en brasa! Och stället är helt knökfullt av supertrevliga människor! Vet inte hur det är att bo där, men atmosfären där var helt underbar! Mitt hotell är lite tråkigt i jämförelse, men hostelet hade i och för sig inte nån utsikt.

Imorgon blir det inte lika vårdslöst tidigt, blir lite sovmorgon innan det bär av mot Belize.

Flores

Upp tidigt, 05:30, för bussen till Flores, Guatemala. Resan bestod av buss fram till gränsen, en trevlig båttur en bit upp längs floden Usumacinta, och sen en ytterligare buss till Flores.

 

Flodbåten till Bethel och Guatemala

Vad gäller vägarna i Mexiko är de i rätt så gott skick. Fartgupp, vibradores, tar effektivt ner farten vid skolor eller byar längs vägen. Också varningsblinkers används flitigt, exempelvis om det är kossor på vägen, eller blir en hastig inbromsning för köer. På den guatemaltekiska sidan finns inte lika många fartgupp, det behövs inte! Mer än halva vägen mellan Bethel vid gränsfloden och Flores är så dålig att det är trevligare att åka traktor på en åker, vad gäller bekvämlighet, oljud och hastighet! Och det var inte några 100 meter, 6-7 mil, så det tog ett par timmar innan vi kom upp på asfalterad väg. Framåt eftermiddagen kom vi i alla fall fram till målet, Flores i sjön Petén Itzá. 

Kor på vägen!

Flores är en liten ö, i hopbyggd med fastlandet, och i princip helt täckt med hus. Mitt hotellrum har sjöutsikt och till och med en liten balkong! Ner till vattnet är det inte många meter, och vattentemperaturen när jag kom mig i, perfekt, lagom att svalka lite. Det är helt klart ett turistställe, många hotell, restauranger och små souvenirbutiker i varje hörn. 

Från min lilla balkong strax före solnedgången

Imorgon blir det ytterligare en tidig morgon, 04:30 går bussen mot Tikal, som stoltserar med att vara Mayarlämningarnas moder. På eftermiddagen blir det mer slappande i Flores, och sedan vidare mot Belize. Enligt två småländskor här på hotellet ska vägen mot Belize vara av samma skumpiga toppklass, yay!

Palenque

 Pollo de la brasa

Med en 11-timmars nattbuss fortsatte resan till Villahermosa, varifrån det blev ytterligare 2½ timme tills jag var framme i Palenque. Först letade jag upp den resebyrå som ska ta mig över till Guatemala i morgon bitti, sen ett hotell och en bit mat innan jag stack iväg på dagens äventyr, Palenque Ruinas.

Templo de las Inscripciones

Templo de las Inscripciones är det största i området, och här ligger Mayahärskaren Pakal begravd. På 600-talet kröntes han, redan som 12-åring, och regerade ända tills han var 80 år, ingen dålig ålder. Gravkammaren ligger 2 meter under jorden, men för att komma dit måste man klättra upp för hela pyramiden och sedan ner för en smal, smal trappa hela vägen igen. Nu är den pyramiden avstängd för besökare, men pyramiden bredvid får man fortfarande komma in i. Där tror man att Pakals drottning begravdes.

 Vid drottningens grav

Platsen är ganska stor geografiskt, och ligger vackert placerad högt upp på en sluttning. Runt omkring är det djungel och det är bara en liten del som utgrävts. För att få fram resten hävdar min guide att arkeologerna beräknat tiden till 3000 år. 

Området är fantastiskt, så härligt grönt, djungeln är väldigt närvarande. Fågelkvitter, brus från flera vattenfall och emellanåt hörs också vrålaporna ropa till varandra, jag hade turen att också träffa på en! Vattenfallen fanns överallt, med kristallklart vatten och i några fick man till och med bada!

 Vrålapa

Ett av alla sagolika vattenfall

 El Palacio

I palatset finns gångar och rum, sinnrikt konstruerat med hål för ljusinsläpp och ventilation. Det finns toaletter, sängar och inskriptioner, flera gamla kungar finns avbildade längs väggarna. På innergården träffade man andra mayafolk och diskuterade olika problem. Gemensamt för porträtten är att alla har ansiktet vänt i sidled, detta eftersom man är ful framifrån, hävdar guiden. Helst skulle man ha en långsträckt näsa, som fortsatte upp i pannan. Hade man inte sådan löstes det med hjälp av masker, så att man fick den rätta silhuetten.

Knäböjande krigsfångar avbildade på palatsets innergård

Männen på bilden är krigsfångar, men han längst till höger var en särskilt farlig eller eftertraktad. De andra har en arm över bröstet i respekt, medan den siste är bakbunden. Han har dessutom fråntagits sina kläder, och efter hjärtat är det bara ett hål kvar. Men jag får nog säga att han var välutrustad...

Imorgon bitti tar jag bussen vidare till Guatemala, och där blir det mer Mayaruiner! Får se vilka som är bäst, men Palenque knäcker ju lätt Teotihuacán!

Mexico City

 

Palacio de Bellas Artes

Dagen i Mexico City började jag med att strosa omkring nära hotellet. Vid Palacio de Bellas Artes låg en mysig park och museet Museo Mural Diego Rivera, med enda verket Sueño de una tarde dominical en la Alameda Central. Diego Rivera är själv med på den 15 x 4,6 meter stora målningen, liksom hustrun Frida Kahlo.

 Muralmålning av Diego Rivera

  Catedral

Jag fortsatte längs de livliga gatorna till Plaza de la Constitución där katedralen byggts på i princip samma plats som de gamla aztektemplen, i den forna huvudstaden Tenochtitlán. Att omvända lokalbefolkningen, mexicafolket, till katolicismen var ett viktigt steg i kolonisationen av spanskamerika, då gick det ju inte för sig att ha tempel för avgudar, så de revs och ersattes med kyrkor.

 

Solpyramiden

Tempel som däremot fått vara kvar är Tenochtitláns grannstad, Teotihuacán. Jag tog tunnelbanan och sedan buss till Teotihuacán, och hann egentligen inte innan de stängde, men jag kom in och fick till och med bestigit solpyramiden, den den tredje högsta i världen, med sina 71 meter.

 

Högt och brant

Redan innan bestigningen var jag hungrig, och hade egentligen behövt äta innan jag lämnade City, men pyramiderna skulle snart stänga, och jag hade ingen tid att förlora! På vägen upp märkte jag av lite yrsel, men kämpade mig upp till toppen, efteråt blev det Fajitas på en restaurang strax utanför området. Fem tonårskillar slogs om vem som skulle lyckas få med mig till "sin" restaurang.

Fajitas al res

På kvällen blev det buss tillbaka till Mexico City, och sen utforskning av tunnelbanan för att hitta till busstationen TAPO, varifrån nattbussen vidare mot Villahermosa och Palenque skulle gå. Ett åk i tunnelbanan i Mexico City kostar för övrigt 3 pesos, drygt 1,50 kr, ett klart prisvärt alternativ!

Då var man i Mexico

Efter en låång dag är jag äntligen framme i Mexico City! Upp 04:30 och ner till flygplatsen. Till Paris gick det bra, men där blev det en lång väntan. På kvällen hade jag fått ett sms, det långa flyget var senarelagt tre timmar, redan då. Så när jag kommit fram till rätt terminal på CDG visade det sig att planet skulle vara ytterligare försenat. Från 9 fick vi vänta ända till 17 innan vi ens fick boarda, och det stora planet tog ju en stund att få färdigt. På gaten bredvid flög Aeromexico redan 10:40, hade lätt hunnit med det! Finns det kanske inte en liten plats där för mig med?

Till slut kom vi oss iväg, och 12 timmar över Atlanten är också länge! Men jag lyckades få några timmars sömn, för när middagen kom vid 04 hade jag inte tittat på klockan på länge. Fick en mycket god pestopastasallad som förrätt på middagen, den ska jag försöka mig på nångång!

Till slut kom vi ikapp solnedgången

När vi väl landat skulle vi först igenom migration, med bara 5 kassor öppna för utlänningar blir snart hallen full. När man står så i kö kollar man ju in vilken man hoppas på. Den "värste", en butter gubbe som ropade NEXT! högt och uttråkat innan den som var där knappt var klar. Han fick jag såklart, men han var faktiskt trevlig, och försäkrade sig om att jag hade någonstans att ta vägen, att jag inte skulle springa runt ensam ute på nätterna och så =) Och jag fick komma in! Och när det är sån kö finns det ju ingen tid att spilla, lika bra att ropa fram nästa i tid...

Sen i tullen skulle man trycka på en knapp när de scannat väskorna. En lampa med rött eller grönt ljus tändes. Jag fick rött, men det var då inte avancerat, han öppnade locket, föste byxorna som låg överst åt sidan lite, sen var det klart! Så det var nog mer ett test på hur jag skulle reagera. Jag tänkte ju att jag skulle få behöva plocka upp varenda pinal!

Så när jag väl kom ut från flygplatsen var det sent här också, 00:15. Tog en taxi till hotellet, och de hade slarvat bort min bokning! Men det löste sig, rummet jag fick har 4 kingsizesängar, och 5 meter i takhöjd! Men så värst lyxigt är det inte, mer sovsal. Skönt att få krypa ner är det i vilket fall! För en lång dag blev det...

Ruttplanen

En länk till en väldigt preliminär rutt finns här: Himla käckt att man kan zooma och så =)

Dessvärre räcker inte dagarna till för att hinna med allt, så något kommer ju garanterat att försvinna... Och vem vet, det kanske blir helt annorlunda! Det enda som är säkert är att jag startar i Mexico City och flyger hem från Panama City.