Apo Island

 

Efter Malapascua bar det av söderut. Samma väg tillbaka till Cebu City, byte av bussterminal och buss. När jag kommit till Moalboal var det redan mörkt, så det blev till att stanna där över natten. En moppetaxikille hade ett bra ställe, men det var visst fullt. Receptionisten gjorde då om kontorets soffa till säng, och så var problemet löst!

I rummet bredvid var två tjejer som gjorde samma resa, från Malapascua och var på väg mot Apo, natten innan hade det varit de som sovit på kontoret! Vi beslutade att fortsätta ihop nästa morgon. Efter frukost blev det en del trixande och byten mellan olika fordon, moppetaxi, buss, moppetaxi, färja, jeep, buss, promenad några hundra meter, en blöt båttur och till sist framme på Apo Island!

Hotellet låg i ena änden av stranden och upp längs med berget. Fantasifullt med många våningar, avsatser och terrasser. Stod det ett träd lite dumt, vi bygger in det! Dykcentret var ett av de mest laid-back jag stött på.

”Vi kör 8, 11 och 14. Kom du 5 minuter innan så fixar vi allt då!”

Men, ska vi inte fylla i alla papper, eller prova ut utrustningen då,

”Nej det kan vi göra imorn!”

Vilken dykplats blir det?

”Det får vi se imorn!”

Ön är inte så värst stor, så att komma till dykplatserna tog mellan 5-10 minuter. Bara att hoppa i!

Mycket koraller och mycket småfisk! Fina färger. Vi var också på en sandbotten som bubblade, väldigt häftigt, det kom någon gas ut från botten. Tredje dyket var ett strömdyk, bara att luta sig tillbaka och njuta av turen! Men mitt starkaste minne blir definitivt sjöormarna! Jag har aldrig sett dem förut, även om jag visste att de finns. Det pirrade allt till när jag fick syn på den första som kom ringlande, med sin delade tunga. Läskigt och häftigt! Den andra fick igång hjärtat ordentligt! Jag kollade på ett par små fiskar vid en vägg, och ormen kom lite väl nära i synfältet! Havsormar kan vara ordentligt giftiga, så det gäller att passa sig!

 

På min lediga dag vaknade jag ändå tidigt (utav alla de tuppar som envist ska hålla på och gala). Det blev det ett par promenader runt ön. Tre-fyrahundra trappsteg upp till fyren var den första strapatsen, genom fin natur. Längs stigen bodde ett par bönder med kor, grisar, ankor och massor av höns. Jag hälsade på de fyrbenta fyrvaktarna, en get och hennes killingar. Andra turen blev runt byn och lagunen med rumskompisen Leonie från Holland. Vid solnedgången hade jag lyckats ta mig till öns sydspets, trots att den stigen i princip bestod av sprängsten. Flipflops är inte att rekommendera!

Fyrvaktare

Från södra utsiktsplatsen

Stranden framför byn var ett populärt tillhåll för sköldpaddor. Vi hoppade i och snorklade och de var verkligen överallt! När man hade hälsat färdigt på en av dem var det bara att titta sig runt för att få syn på nästa. Korallerna här var inte lika fina som på dykplatserna strax intill, men sköldpaddorna desto fler! Den halvpensionerade dykinstruktören David drev ett projekt att kartlägga sköldpaddorna och deras rörelser. På väggen i dykcentret hade han satt upp bilder på 60 olika sköldpaddor, höger och vänster sida av huvudet. De är nämligen olika i teckningen så att de går att identifiera om man ser huvudet. Det hela påminde om polisfoton på kriminella! Han kände dem allihop, ”Denna var på precis samma ställe som igår när jag dök, och idag såg jag en ny, den har inte varit här tidigare”.

 

Eftersom ön är liten och det är bökigt att ta sig dit är det ett och annat man får avstå ifrån. Elen är igång tre timmar på förmiddagen, tre på eftermiddagen och 3½ på kvällen. Med lite planering är det inget större problem. Värre var det med vattnet. Att köpa och dricka flaskvatten är normalt i de flesta länder utanför Sverige, men att inte ha rinnande vatten var rätt jobbigt. På Apo tog man vara på regnvattnet och ledde in i en stor behållare i badrummet. Sen var det bara att ta skopan om man skulle borsta tänderna, spola i toan eller duscha. Mitt hår blir väldigt trassligt när jag dyker, och att skopduscha var då ingen optimal lösning!

Trots bristen på hygien är jag väldigt glad att jag krånglade mig fram till Apo, massor av trevliga människor och fantastisk dykning!

 

 Solnedgång från hotellrestaurangen